Vi talar ofta om att skapa en cirkulär ekonomi, men det är inte lätt att förklara exakt vad begreppet innebär. Det kan bero på att det inte finns någon allmänt vedertagen definition. Det enklaste sättet att beskriva en cirkulär ekonomi är att den är motsatsen till den linjära ekonomi som hittills präglat vår värld. Det vill säga att vi tar naturresurser för att producera nya produkter, använder dem för att sedan slänga dem och producera nytt igen.
I en cirkulär ekonomi går man bort från principen ”slit och släng”. Man utnyttjar redan tillgängliga resurser, förlänger produkternas livslängd genom högre kvalitet och reparationer, återanvänder material i så stor utsträckning som möjligt och, sist men inte minst, återvinner så mycket som möjligt när produkten har tjänat sitt syfte.
Bygg- och fastighetssektorn har ett omfattande arbete framför sig för att gå från ett linjärt till ett cirkulärt system. År 2020 stod byggbranschen för en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser, en tredjedel av energianvändningen och två femtedelar av det avfall som genererades.
Under en byggnads livscykel uppstår ungefär hälften av utsläppen under byggfasen. Om man sedan bryter ned dessa utsläpp under byggfasen för ett nybyggnadsprojekt står tillverkningen av byggmaterial för 80–85 % av utsläppen. Grovt förenklat spelar alltså materialvalet en avgörande roll för hur stora eller små utsläpp en byggnad genererar.
Det är en fråga utan något entydigt svar, men att gå från linjära till cirkulära material är en del av lösningen. Vi går mot att använda fler biobaserade material, som till exempel trä, istället för stål och betong där det är möjligt, vilket är ett steg i rätt riktning. Tillverkningen av stål- och betongprodukter är ofta förknippad med stora koldioxidutsläpp. Dock innebär det att vi byter ett linjärt material mot ett annat. Framställandet av träbaserat byggmaterial innebär att skog, som lagrar koldioxid, avvecklas för att sedan genomgå en tillverkningsprocess som medför utsläpp. Ofta för att förvandlas till exempelvis byggskivor eller reglar.
Ett cirkulärt materialval hade istället inneburit att se sig omkring efter vad som finns tillgängligt idag och på så sätt gå ifrån användningen av jungfruliga material (material som aldrig tidigare bearbetats, använts eller återvunnits). Ett exempel är att välja en byggskiva tillverkad av återvunnet material, till exempel avfall, där det är möjligt. På så sätt går man från att enbart använda jungfruliga och linjära material till att använda cirkulära återvunna material. Linjära material som exempelvis träbaserade byggskivor kommer alltid att behövas eftersom det finns flera tekniska fördelar med materialet, men stora vinster kan uppnås genom att byta ut det mot cirkulära material där det är genomförbart.
Våra Packwall-skivor, tillverkade av 100 % återvunnet förpackningsavfall, omvandlar en uttjänt resurs till en byggskiva som utan kompromisser kan ersätta träbaserade alternativ som plywood och OSB. Detta med 80–90 % mindre koldioxidutsläpp. Det visar styrkan i att välja cirkulära material framför linjära. Eftersom tillverkningen av byggmaterial står för 80–85 % av utsläppen förknippade med byggprocessen vid nyproduktion får cirkulära materialval stor inverkan på ditt projekts totala miljöpåverkan.
